elinenargentina.blogg.se

Jag är rik. Då menar jag inte att jag är rik på livet, mår bra etc. Jag menar att jag har förmånen, turen att jag har födds i en familj som en bra ekonomi. Att jag är född i en familj som bor i ett fint hus i den kommun som sålde det dyraste huset 2013. Jag är rik. Det är du som läser detta också förmodligen. Rik.  

Här om dagen så hängde jag med min familj ut till landet där deras släktingar bor. Klappa på kattungar, rida lite etc.  Huset på landet var ett i svenska ögon sett ruckel. Det var ojämnt, slitet tegelgolv. Det saknade elektricitet. Vatten hämtades i en brun som låg kanske hundra meter bort. Jag gissar att de hade ett utedass och hur de duschar har jag ingen aning om. Ni som tillhör Palmsarna och läser detta vet att vi i Karsjö i storstugan har spisen vi eldar i för att få varmt i huset har en kokplatta som användes förr i tiden. Det var en sådan spis de hade för att laga mat, koka vatten, steka. Utomhus hade de även en liten vedeldad ugn. Det var öppna fält, det var varmt, det var myggigt och de finns ingen el för varken Ac eller ventilador.  

Jag är rik. Min bästa kompis har precis varit iväg till Nice i Frankrike med skolan och ska nu åka till Japan om några dagar. Min mamma har under det 7 månader jag varit i Argentina både hunnit besöka Frankrike och Turkiet samt åka på kryssning och ska med lite tur kanske åka till någon europeisk stad nu till våren. När jag pratar med Sverige kan det handla om hur jobbigt det är när ens 15 000 kr Mac strular eller hur förlamad man blir när ens iPhone går sönder. På instagram ser jag hur vänner och bekanta äter en helt normal sushilunch en onsdag eller åker och shoppar i England. Allt detta ser jag, tar jag in, pratar jag om med er och det är helt normalt. Jag kan absolut relatera till problematiken med en seg iPhone och glädjen att få åka på sin andra utlandsresa för året.  

Jag och Adri lånade varsin säng där ute för att sova siesta. Innan vi försökte sova så kände jag att jag ville fråga några saker och jag kände mig så himla dum när jag frågade. 

-Adri, har dina släktingar, de som bor här telefon?

-Ja Elin, de har sina mobiler.

-Men, hur laddar de sina mobiler om de inte har el?

- De går och laddar dem hos grannen som bor en bit bort och han har el.

- Har de wifi?  (en av hennes kusiner hade slagit på den dator som han hade fått från skolan. Alla som går i kommunal secundaria får en dator)

- Nej, det har de inte

- Men Adri, har de kylskåp?

-Ja, de har ett kylskåp som kyls ner md hjälp av en oljemotor.

Jag är rik. De flesta av er som läser detta är rika. Jag förstår problematiken med en inte fungerande iPhone tills jag ska dela problemen med Argentina. Jag förstår nöjet i att resa tills jag ska försöka dela det med Argentina. Då helt plötsligt är det inte samma sak. Jag vet att de finns de som bor på liknande vis i Sverige, de flesta av dem bor på olika fäbodvallar och man åker dit för att se och inspireras av den gamla livsstilen, eller för att prova på den ett litet tag som semester. Men jag tror inte att det finns någon som är "tvingad att bo så" i Sverige.

Vet ni vad det bästa av allt detta är dock? Vet ni det? Det är att jag inte för fem öre har ett lyckligare eller bättre liv än vad de har. Det har inte ni heller. Jag tror på fullaste allvar att jag inte är det minsta mer lycklig än de. För pengar kan inte köpa lycka, det pengar köper är enkelhet och må hända upplevelser. Kanske lite förståelse. Mitt liv, framför allt mitt svenska liv är så himla mycket enklare med en dusch jag kan bestämma temperaturen på, en bil som fungerar, ett hus som inte faller sönder. Detta gör mitt liv enklare, mer bekvämt men jag tror inte att för det har ett liv som är gladare eller lyckligare. 

Men vad är glädje och lycka då? För mig har det kommit att handla om att få dela speciella stunder med andra. Om det så är att äta vegetarisk lasagne med mina bästa vänner i Stockholm eller att sitta bakom Adri på motorcykeln i solnedgången och susa fram så är det samma känsla av upprymdhet som fyller mig. När jag galopperar fram på stränder i Tunisien eller äter Paradis med mamma en fredagskväll är det samma känsla av tillfredsställelse, lycka och glädje som fyller mig. Att äta en asado med in Argentinska familj ute på landet eller skypa med Sara. Det är samma känsla. Det handlar om att dela minnen med andra, och ju fler nära som kan vara med och dela stunden, desto bättre blir den. 

Okej okej, mamma, tro nu inte att du kan ställa in alla resor för att det räcker med en lasagne med vänner och lite paradis då och då. saker blir rutin och då behövs vanemönster brytas för att sedan kunna komma tillbaka ("borta bra men hemma bäst" som du gillar att säga) De resor som jag och många av er har fått förmånen att göra ger också förståelse för andra och ger nya vänner att skapa nya minnen med. Att skapa lycka med. Men jag tror fortfarande inte att det just är resan eller hotellet som skapar känslan. Att ta sig till platsen med flyg r enklare än att gå, att bo på ett lyxigt hotell är bekvämare än ett vandrarhem. Men det är upplevelsen som skapar lyckan, inte pengarna.

Slutfrågan, skulle jag kunna släppa detta och leva ett liv utan pengar? Nej, jag gillar att ha det bekvämt för mig. Hellre att jag löser en ekvation med miniräknare än huvudräkning. Jag tror att jag håller på att lära mig värdet i stunden och att det värdet inte är något som kan köpas för pengar. Pengar köper enkelhet, inte lycka.